I have seen the phantom cowboy

Turen har kommit till countryn att omfamnas i en spellista. Under hösten har jag samlat låtar i en spellista med rubriken Country allt eftersom guldkorn dykt upp. Det har alltså inte varit frågan om någon fokuserad insats, förrän idag. Med avstamp i det fåtal spår som redan låg i listan har jag idag gått in för att sammanställa en fylligare samling. En passande syssla en lördag mot slutet av en förkylning. 

En rolig sak med att bygga en spellista kring en genre är att spellistan blir en specifik definition av genren, som både kan spegla förväntade riktningar och tänja på dem. Många av listans spår passerar nog som typisk country i de flestas öron, medan några andra spår sällan eller kanske aldrig kommit på tal i en countrykontext. När de senare presenteras tillsammans med de mer typiska framträder plötsligt de kvalitéer som bär på något slags country-dna. 

En röd tråd genom listan är melodi; jag är svag för det medryckande, och inom countryn finns gott om låtar som lyckas med att förmedla det tunga i en mer eller mindre munter kostym (musikens Roy Andersson, Chaplin, Kaurismäki...). Det kan också dra åt det mer melankoliska och smäktande hållet, men melodin är viktig även där.

I den mörkaste, snöfattiga tiden som vi befinner oss i kan countryn lysa upp en aning, men inte utan ett visst vemod förstås. Det är ur mörkret som ljuset träder fram, som bekant. Titeln på spellistan – "I have seen the phantom cowboy" – är också de inledande orden i listans första spår av Judee Sill. Henne har det förresten kommit en dokumentärfilm om som jag vill se framöver.

Har du några countryfavoriter? Typiska eller mer oväntade i genren. Kommentera gärna!

Lyssna på listan (Tidal) >>